Jag hade hört mycket om Take Shelter innan jag såg den, vilket gjorde att jag hade lite av en pepp på den. Det kan ju lätt vara en dålig grej, för man kan så lätt bli besviken om filmen går någon annan väg än den man tänkt. Men så var det verkligen inte här! Oj, så bra Take Shelter var!
Handlingen är en modern tappning av den klassiska Noa-berättelsen, fast åt det mer realistiska hållet. Michael Shannon spelar Curtis, en familjeman som börjar få apokalyptiska drömmar så han bestämmer sig för att bygga en stormkällare. Detta skapar slitningar med hans fru, hans arbetskamrater, och samhället i allmänhet.
Take Shelter är väldigt snyggt uppbyggd. Den har ett långsamt tempo som en del kanske tycker är tråkigt, men för mig är det bara underbart. Man blir inte skriven på näsan med någonting. Vi tittare får hela tiden undra tillsammans med Curtis, är han galen eller är jordens undergång på väg?
Slitningarna mellan Curtis och hans fru Samantha (Jessica Chastain) är också väldigt trovärdiga. Man förstår att han lider och man förstår att hon lider för att han lider. Filmen visar (kan jag tänka mig) hur det är att leva med någon som långsamt sjunker djupare ned i galenskapen (eller gör han?).
Take Shelter är en film som dröjer sig kvar hos en, den kommer upp i mina tankar gång efter gång, och då kan det inte bli annat än ett högt betyg!
Betyg: ★★★★☆
Danny the Street 